Grunderna i whiskytillverkning

Det första steget i whiskytillverkningen är att välja spannmål, där korn är det vanligaste sädesslaget i whiskytillverkningen. Korn är det enda som ingår i skotsk maltwhisky och en viss del mältat korn finns i nästan all whisky. Den viktigaste grödan för bourbon och Tennesseewhiskey är majs. Råg är huvudingridiensen i ryewhiskey. Termen ”grain whisky” syftar på whisky som i huvudsak är framställd av andra grödor än korn och som främst används till blends. De viktigaste spannmålen för grainwhisky är majs och vete. Nedan följer nio steg i whiskytillverkningen.

 

Mältning

Kornet genomgår en mältningsbearbetning för att enzymer ska aktiveras och för att stärkelseinehållet ska maximeras. Stärkelsen omvandlas därefter till socker och sedan alkohol. Torvbränningen vid torkningen ger whiskyn en rökig smak. De flesta destillerier anlitar oberoende mältningsanläggningar men en del har egna golvmälterier.

Mäskning

I destelleriet mals malten ner till ett grovt mjöl som kallas för gröpe, som sedan blandas med varmt vatten i en mäsktunna. Vattnet blir ett sockermättat vatten som kallas för vört, leds bort för att vidareanvändas. Andra omältade spannmål kan blandas med gröpen i mäsktunnan för tillverkning av icke maltwhisky.

Jäsning

Vörten blandas med jäst och hettas upp i ett jäskar. Jästen aktiveras då av sockret i vörten som producerar alkohol och koldioxid. Jäsningsprocessen på går mellan 48 och 74 timmar och resultatet blir, vad som kallas ett mycket starkt och beskt öl som kallas för mäsk.

Destillering

I det här steget destilleras mäsken med syftet att extrahera alkohol ur mäsken. Här används en kolonnpanna för kontinuerlig destilering eller en kittelpanna för destillering i omgångar. Processen går till enligt följande: Mäsken kokas och eftersom alkohol har en lägre kokpunkt än vatten lämnar den mäsken i form av ånga som sedan kondenseras till vätska. Whisky destilleras ofta två gånger då första gången sker i en mäskpanna för att sedan destilleras i en spritpanna eller lågvinspanna. Irlänsk whiskey trippeldestilleras för att få en ännu högre renhetsgrad.

The Cut

I destillerierna med kittelpannedestillering granskas spriten i ett spritskåp för att se om det finns några orenheter. Den första och den sista delen av spritflödet under den andra destilleringen är inte tillräckligt rena för att användas och kallas för försprit respektive eftersprit och samlas upp tillsammans med lågvinet från första destilleringen. Den användbara delen av destillatet är mellanspriten och kallas för ”The Cut” som är drickbar och visar en del av de karaktärsdrag som kommer att prägla den färdiga whiskyn. Den får vid det här laget inte kallas whisky och har inget djup i vare sig smak eller färg.

Fyllning på fat

Spriten späds ut till cirka 63-64 procent alkoholstyrka som är idealiskt för mognaden. Den blivande whiskyn fylls upp i ekfat som sedan ska lagras. I USA används nya rostade fat medans begangnade fat används i Skottland.

Lagring

Det är under lagringen som den råa och klara spriten förädlas till den färgade och nyansrikt smakade drycken som vi kallar för whisky. Lagringstiden varierar beroende på klimatförhållanden, fatens storlek och typ samt lagstiftning. Skottsk whisky måste lagras i minst 3 år för att kallas whisky.

Blending

De flesta whiskys som säljs i dag är blended som är en blandning av malt- och grainwhisky. En blenders uppgift är att kombinera olika smaker så att de ”gifter sig” och balanseras. Vid en blend kan Fyrtio eller fler whiskies användas för att uppnå önskat resultat.

Buteljering

Både buteljeringen och etiketteringen görs, vid vissa destillerier, för hand men vanligast sker detta automatiskt på löpande band. De flesta whiskysorter späs med vatten till en styrka på 40-43 procent vid buteljeringen. Det säljs även ”Cask Strength” som har samma styrka som whiskyn har i faten, vilket ligger på cirka 53-65 procent.
Vikt på din order: kg (Max 80 kg)
Gå till kassan X
.